s-kvinnors historia
Bakgrund
Sedan 1921 har kvinnor formellt haft lika rätt som män att delta i politiken. Trots det har den kvinnliga frånvaron i politiken varit påfallande. Fram till 1994 då Socialdemokraterna bestämde att det skulle vara varvade listor så har kvinnorepresentationen utgjort ungefär en tredjedel
I Riksdagen:
Först efter1957 översteg kvinnornas andel 10%
Först efter 1974 översteg kvinnornas andel 20%
Först efter 1985 översteg kvinnornas andel 30%
Inom Labour såg medlemsstatistiken ut på liknande sätt. Drygt en 30% av medlemskåren var kvinnor 1985 mot endast 25% 1950.
Men det var även tydligt att kvinnorepresentationen inom partiledningen länge endast var symbolisk. Först 1975 blev en kvinna ordinarie i partiets verkställande utskott. På 80-talet utgjorde kvinnorepresentationen inom partistyrelsen endast 25%.
Men en anmärkning som man bör reflektera över är att samtidigt som kvinnorepresentationen ökar inom Labour så minskar antalet kvinnor inom kvinnoförbundet. Har vi nått jämställdhet och inte längre behöver ett kvinnoförbund? Eller är det tvärt om: Ses det som ett hot att vara kvinnoklubbist? Det är lättare att ta en kvinna som inte ägnar sig åt jämställdhet?
Kvinnors frånvaro i politiken har inte förklarats med brister i demokratin utan som brister hos kvinnan. Det är först på senare år som forskning lyft fram kvinnors frånvaro som brist i demokratin. Problemet har sagts vara kvinnorna som avvikit från normen om den politiska människan.
Varför ett kvinnoförbund?
Kvinnorna kände ett behov att komma samman och diskutera frågor av särskilt intresse för arbetarklassens kvinnor. I tidiga stadgar (1920-1952) stod det att kvinnoförbundet skulle samla, skola, organisera och upplysa kvinnorna. Samt att bevaka kvinnornas, mödrarnas, barnens och hemmens intresse,
1 Politisk utbildning för att komma ikapp männens politiska försprång.
2 Det är lättare för kvinnor att få kontakt med andra kvinnor.
Frågor som s-kvinnor drivit.
- Ta bort nattarbetsförbudet för kvinnorna inom industrin.
- All särbehandling av kvinnor i yrkeslivet, tex konduktör. Att inte en gift kvinna skulle stå tillbaka för en arbetslös man.
- Rösta för spritförbud 1922
- Stämplat svikande fäder som ”Strejkbrytare”
- Förbättra för de svagaste i samhället. Utsatta och fattiga, de sjuka och gamla och för kvinnorna. I första hand för de ensamma mödrarna, änkorna, de frånskilda som alla blev ”svaga” i ett samhälle som länge bevarade hemmafruideologin och familjeförsörjarlön.
- Inneha kvinnokunskap i byggandet av Folkhemmet. Partiet uppmuntrade kvinnoförbundets uppgift som pådrivare och påtryckningsgrupp inom partiet. Kvinnoförbundets pådrivaruppgift gagnade både förbundet och partiet när det gällde att intressera kvinnorna, skapa opinion, profilera partiet gentemot de borgerliga partierna och genomföra sociala reformer.
- Kvinnoförbundet drev frågan om Nej till kärnvapen under efterkrigstiden var det inte lika positivt… (förbundet har brutit sig ur det trånga ”Kvinnofrågebåset”)
- 6 timmars arbetsdag
- En stor fråga för kvinnoförbundet har varit jämställdhet
- Delad arbetsfördelning i hemmen
- Förändrad skilsmässolagstiftning
- Kvinnans position i arbetslivet
- Preventivmedel
- Fri abort
- Ökad kvinnorepresentation inom samhällets beslutsposter
- Förändra synen på kvinnomisshandel
- Förändra synen på bostäder.
- Utbyggd barnomsorg
Historiska årtal
1910-talet
1911 kom lagen som förbjöd upplysning om preventivmedel.
1915 får kvinnor rätt att ta ut skilsmässa
1918 kvinnor får rätt att rektor vid allmänna läroverk
1920-talet
1921 kvinnor får rätt att rösta
1930-talet
1933 bildar Elise Ottesen-Jensen den första RFSU-kliniken
1935 kvinnor får lika stor folkpension som män
1936 får statligt anställda kvinnor rätt till barnledighet.
1937 betraktas inte längre offret för incest som medbrottsling.
1937 RFSU startar sin första butik
1938 avskaffas lagen mot preventivmedelsupplysning
1939 trolovning, giftermål, graviditet eller giftermål kan inte längre användas som skäl för uppsägning vid statliga anställningar.
1940-talet
1942 införs sexualundervisning i folkskolan (på frivillig basis)
1944 avkriminaliseras homosexualitet
1946 blir apoteken skyldiga att tillhandahålla preventivmedel
1946 får kvinnor rätt att inneha alla statliga tjänster utom präst och militäryrken
1947 barnbidraget börjar betalas ut.
1947 Principbeslut i riksdagen att det ska vara lika lön för män och kvinnor i samma tjänst
1948 får kvinnor gratis prova ut pessar vid mödravårdcentralen
1949 blir modern också barnets förmyndare
1950-talet
1950 båda föräldrarna blir förmyndare till barnet
1952 får frisörer och butiker med tillstånd sälja kondomer
1955 blir sexualkunskap obligatoriskt i skolan
1959 får man rätt att sälja kondomer i automater
1960-talet
1964 tillåts p-piller som preventivmedel
1965 blir våldtäkt inom äktenskapet straffbart
1966 tillåts spiralen
1970-talet
1970 öppnas den första ungdomsmottagningen. Samma år får preventivmedel säljas utan polistillstånd.
1972 får barnmorskor ge preventivmedelsrådgivning
1972 kvinnoförbundet kräver för första gången 6 timmars arbetsdag
1973 förbud mot könsdiskriminering vid statlig anställning
1974 införs föräldraförsäkringen på sex månader
1975 klubbas beslutet om om fri abort i 12:e veckan
1978 öppnas första kvinnojouren
1979 anses homosexualitet inte längre som en sjukdom.
1979 ny lag om tronföljd
1979 skolan ska verka för jämställdhet
1980-talet
1980 införs lagen om jämställdhet för män och kvinnor i arbetslivet
1982 faller kvinnomisshandel under allmänt åtal
1983 militära tjänster öppnas för kvinnor
1984 jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn
1985 jämställdhetsavtal för de statliga bolagen
1986 öppnas första mansjouren
1988 en man som misshandlat en kvinna kan dömas till besöksförbud
1990-talet
1991 startar RFSU rådgivningsmottagning för unga män.
1992 ny jämställdhetslag. Alla företag med fler än 10 anställda ska upprätta jämställdhetsplaner
1993 socialdemokraternas partikongress beslutar om principen om varannan damernas.
1995 pappamånaden i föräldraförsäkringen införs
1998 satsar regeringen 41 miljoner kronor på olika åtgärder för att minska våld mot kvinnor. (Kvinnofrid)
1999 blir det förbjudet att köpa sexuella tjänster och att inneha barnpornografi
2000-talet
2002 röstar riksdagen ja för homosexuellas rätt att prövas sin adoptivföräldrar
2003 inkluderas hets mot sexuell läggning i lagen om hets mot folkgrupp.