louisepersson

Joonas Rahkola, Jag och Merit Wager

Hur kan det komma sig att det aldrig blev någon debatt om avdraget för hushållsnära tjänster i Finland när debatten varit så ofantligt stor och omfattande i Sverige? Vad gjorde Socialdemokraterna i Finland för att undvika hamna i en pigdebatt eller i en debatt om att det endast är höginkomsttagare som tjänar på en sådan reform? Vilka misstag gjorde alliansen i Sverige? För visst har RUT-avdraget inneburit nya vita jobb, det kan ingen förneka. Detta som är så viktigt i en tid av hög arbetslöshet.

Möte med Arja Alho

Jag var nyss i Finland och fick chansen att få prata med fd finansministern, Arja Alho,  som pekas ut som en av upphovspersonerna till avdraget för hushållsnära tjänster. Eller ”Kotitalousvähennys” som det heter på finska. Hon berättade för mig att avdraget infördes på försök redan 1997. Finland stod i ett läge med hög arbetslöshet och hela regeringens uppgift var att öka sysselsättningen. Arja Alho var övertygad om att de nya jobben fanns inom servicesektorn. Samtidigt hade de stora problem med svartjobb i landet. Resultatet blev ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster där all form av stöd och hjälp i hemmet räknas in. I Finland är det nämligen ett och samma avdrag för det som vi kallar RUT och ROT. Sedan 2009 ingår även avdrag för IT dvs RIT.

När skatteavdraget för hushållsnäratjänster infördes i Finland kunde det räkna ut att svartjobbsmarkanden minskade. Avdraget användes 1997 av 4600 personer och de drog av för ungefär 3 000 kronor per hushåll. Idag har summan som man kan dras av ökats från 7500 kronor till 30000 kronor och används av 300 605 personer i Finland. Men Arja Alho var kritisk till de sista förändringarna i skatteavdraget. Höjningen som skedde vid ingången till 2009 ansåg hon vara en åtgärd som bara riktar sig till de rikaste. Hon såg inte att det var en förändring som hade samma ingång som det system som hon var med att införa. Med tanke på att den ekonomiska kristen även drabbat Finland så sade hon att den senaste höjningen bara plockade skattepengar utan att generera något.

Lindas hemtjänst

Under mitt besök i finska huvudstaden Helsingfors jag mötte även en företagare som startat verksamheten efter att hushållsavdraget permanentats i Finland. 2003 startade Lindas hemservice sin verksamhet och idag var det ett företag på 20 heltidsanställda som går ut i hemmen samt 4 personer på kontoret. Linda berättade om sin verksamhet och hur skatteavdraget påverkat synen på hemhjälp att det nu ses som ett riktigt jobb. Hon berättade att hennes kunder framförallt var mellan 30 och 50 och de köpte hushållstjänster för att få mer tid över till familjen. Ingångslönen för en anställd hos Lindas hemtjänst låg på 1 800 euro och efter fyra månaders provanställning fick de en löneförhöjning. Det kan jämföras med minimilönen på 1 500 euro. Skillnaden i upplägg för skatteavdraget mellan Sverige och Finland är att i Sverige görs avdraget i samband med fakturan. I Finland görs avdraget i samband med deklarationen.

Joonas Rahkola, Ekonom på FFC (Finska LO)

Merit Wager, Erik Laakso och Joonas Rahkola

Joonas Rahkola är ekonom och sekreterare på FFC som är den finska motsvarigheten till LO. Han bekräftade att det inte har varit någon debatt mot hushållsavdraget i Finland. Däremot har det varit protester mot höjningen av avdraget som genomfördes 2009. Alla är nöjda med själva systemet men inte med höjningen. Joonas Rahkola lyfte snarare frågan att man måste sänka avdragsnivån eftersom den finska ekonomin är ansträngd. Han berättade att 80% av avdraget går till husrenoveringar och 20% går till hushållsarbete. Ungefär 10% av alla skattebetalare i Finland använder sig av avdraget. De räknar med att svartarbetet minskades i samband med införandet av Hushållsavdraget. Men de tror att det är på väg att öka nu igen vilket Finland måste arbeta mot.

Det Joonas Rahkola kunnat se är att antalet anställda minskat med 100 000 personer i Finland under den senaste ekonomiska krisen. Men samtidigt har antalet egenföretagare ökat. På direkt fråga om detta kan innebära en lönedumpning, dvs att kringgå minimilönen så sade han att risken är överhängande. Detta är en särskilt viktig fråga som bevakas noga.

Reflektioner

Heta Välimäki (fd ordförande för socialdemokratiska ungdomsförbundet) och jag

Det som är anmärkningsvärt både i Finland och i Sverige är att man särskiljer olika former av servicetjänster. Några får skattelättnader och andra får inte. Orsaken kan naturligtvis handla om att få bort svartjobb samt skapa ett nytt behov av tjänster. Men då bör reformen utvärderas mycket tydligare. I Finland är det nu en diskussion om att sänka avdragsnivån. I Sverige diskuterar Alliansen att höja nivån ännu mer. Frågan som jag tycker att man ska lyfta är hur hög bör tjänstemomsen vara. Ska den vara 25% eller är det dags för en sänkning?

Det finns en möjlighet för lönedumpning i och med att allt mer läggs ut på egenföretagare. Lindas Hemtjänst trodde inte att det skulle innebära någon större risk eftersom det krävs så mycket arbete att driva företaget att det inte finns så stor möjlighet för att underfinansiera verksamheten. I alla fall inte om man vill vara kvar på marknaden.

Men visst finns risken att grunden i vår välfärd med rimliga lägstanivåer för lönesättning rubbas då fler blir egenföretagare. Det är därför viktigt att vi ser över situationen för småföretagaren så att den får liknande trygghet som en anställd.

Det är nu hög tid för oss alla att ta diskussionen om synen på jobb på allvar. Vem är det som har rätt att säga vilka jobb som är ”riktiga” och vilka jobb som inte är det. Många gånger i lågkonjunkturer har det satsat statliga pengar och resurser på traditionellt manliga jobb. ROT-avdraget i Sverige var det ingen diskussion om alls. Medan RUT är oerhört omdiskuterad. Ingången i diskussionen för de olika avdragen skiljer sig markant åt. När vi diskuterar ROT-avdraget är det fokus på hur en arbetsmarknad ska fungera i en lågkonjunktur. När vi diskuterar RUT-avdraget är det fokus på den som använder sig av tjänsten, dvs inte branschen alls. I Finland infördes avdraget som en helhet utan särskiljning mellan olika branscher. Det tror jag är en framgångsfaktor för införandet i Finland.