På stadig grund!
Varför ska socialdemokratin förnya sig? Den frågan möter jag ofta i debatten om förnyelsearbetet.
”Vi ska inte förnya oss för förnyelsens skull”,
”Jag är medlem i S för dess åsikters skull, inte för att vinna val om väljarna tycker annorlunda”
Det är några av kommentarerna jag fått höra. För vissa är det viktigare att vi går till vänster på den politiska skalan än att komma i regerande ställning igen. För andra är det en självklarhet att vi ska hålla mittenfåran för att klara av att bli ett regeringsalternativ i nästa val.
Vad handlar förnyelsen om egentligen? I en förnyelseprocess ändras begrepp och arbetssätt. Det finns vissa som vinner på att ändra på strukturer och andra som förlorar. Det finns rädslor och förhoppningar. Om detta finns många studier. Ledarstrukturer i stora organisationer har varit forum för många böcker och forskningsuppsatser. Nya företag konkurrerar ut gamla. Hierarkiska organisationer sätts mot platta organisationer. Många pratar om att vi idag har ett paradigmskifte i synen på hur man leder företag. Det är så samhället ser ut och vi måste förhålla oss till det.
Det kan tyckas vara självklart för var och en av de politiska partierna att vilja förnya sig. Men historia, strukturer och en allt äldre medlemskår gör att det inte uppfattas som lika angeläget. Med kunskap och erfarenhet av hur det är att leda landet i kris har inte krismedvetenheten slagit in. Det förlorade vi på.
Ingvar Persson skrev i Aftonbladet dagen före valdagen den 18 september:
”Tillsammans med fackföreningsrörelsen har socialdemokratin i Sverige byggt ett välfärdssamhälle som tillhör de mest anständiga genom historien.”
Han har helt klart rätt. Vi har i en allmän välfärd i Sverige som saknar motsvarighet i något annat land. Vi har en välmående medelklass som skapar balans mellan de som tjänar mycket och de som tjänar lite. Vårt skattesystem jämnar ut klyftorna mellan grupperna. Men vi kan inte vila på gamla meriter. Ingen människa vill rösta på ett politiskt parti om det partiet bara pratar om vad det gjort och inte vad det vill göra. Vi människor vill ha en tro på en bättre morgondag! Då vill vi också veta hur partierna vill arbeta för att nå dit.
Jag vill mena att ingen förändring sker bara för förändringens skull. Däremot kan stagnation ske bara på grund av att rörelsen är stagnerad. Om världen förändras, miljökatastrofen lurar runt hörnet, industrijobben försvinner, individualismen ökar, befolkningssammansättningen i Sverige ändras.. Ja, då måste vi hantera det. Och det måste vi göra både i sakpolitik och organisation. Men grundvärderingarna om solidaritet, jämlikhet och syskonskap. Nej, där står vi stadigt!