Vi vittrar sönder!
Efter valet var jag så naiv att tro att socialdemokratin skulle ta till sig människornas signal att partiet inte håller för 2000-talets Sverige. Värdemässigt håller vi, men hur vi utformar politiken, tar debatten och vilka frågor vi lyfter fram är otidsenliga. Jag trodde att nu skulle vi äntligen komma fram med rekonstruktion av bilden av partiet, retoriken, arbetssätt och organisation. Vi som jobbat länge i partiet vet att alltför mycket tid går åt för interna möten. Medan analys av samtiden uteblir. Det innebär att vi blir slavar under medias löpsedlar. Jag trodde att vi skulle göra en grundläggande analys av vad vi måste fokusera på. Men första bakslaget blev ju Kriskommissionens tillsättande. Jag kunde inte förstå att partiet trodde att allt skulle lösas genom att två personer från två olika falanger inom partiet skulle kunna lösa partiets dilemma. Men jag hade fortfarande tilltro till partiets förmåga att lösa problemen. Men längre tiden går desto mindre hopp har jag!
I stället för att lösa de grundläggande problemen och se det som utmaningar. Läggs allt fokus på olika personers eventuella svagheter. Radikaliseringen inom partiet ökar och acceptansen för oliktänkande minskar. Det blir ett allt tydligare ställningskrig mellan de två falangerna inom partiet. Och den ena sidans förkärlek till att utmåla den andra sidan som högerspöken är skrämmande. Jag har själv blivit beskylld för många saker – bland annat för att vara höger! Vad det bygger på vet jag inte eftersom jag aldrig handlat i strid mot partiprogrammet. Ett partiprogram som tagits i en demokratiskt vald församling. Däremot har jag alltid varit lösningsfokuserad och velat utgå från människors vardag. Det är väl det som den interna diskussionen handlar om? Att vi inte har en enad bild om hur samhället idag ser ut! Jag kan bli oroad av att 2% på våra valsedlar till kommunfullmäktige i VGR har en akademisk utbildning medan i samhället är motsvarande siffra 30%. Hur kan vi skapa en framåtsyftande politik där vi utesluter alla som har eftergymnasiala utbildningar? Det är en underlig sväng inom partiet eftersom vi alltid arbetat för människors rätt till utbildning! Efter gårdagens beslut från Högskoleverket att massor av högskolor mister sina lärarutbildningar. Detta sker som följd av den borgerliga politiken.
Paradoxalt så innebär den socialdemokratiska skolpolitiken att vi får fler akademiker – vilka vi inte vill ha inom partiet. De borgerliga partierna lyfter fram sina akademiker – men de vill inte utbilda några!