louisepersson

En man stannar till vid en leksaksaffär för att köpa en födelsedagspresent till sin dotter.

 Han frågar expediten:
"Hur mycket kostar en av Barbiedockorna i skyltfönstret?"

Expediten svarar:

"Vilken av dem menar du? Vi har:

Workout Barbie, 149 kr,
Shopping Barbie, 149 kr,
Beach Barbie, 149 kr
Disco Barbie, 149 kr
Ballerina Barbie, 149 kr
Astronaut Barbie, 149 kr
Skater Barbie, 149 kr

och Frånskilda Barbie, 1995 kr."

 

Den förvånade fadern frågar:
"Varför kostar Frånskilda Barbie 1995 kr och de andra bara 149 kr?"

Den lätt irriterade expediten himlar med ögonen, suckar och svarar:
"Herrn... I Frånskilda Barbie ingår även Kens bil, Kens hus, Kens båt, Kens möbler, Kens dator  och  en av Kens vänner."

Jag skulle vilja skriva en handbok för politiker och förtroendevalda. Detta både för den förtroendevalda själv men även för att tydliggöra hur det är att arbeta politiskt för de som aldrig jobbat med politik. Allt för att skapa förståelse för de förutsättningar man har som förtroendevald. Det skulle nog vara bra för alla att få reda på hur det är. Jag som yngre kvinna med två små barn har kanske helt andra förutsättningar än äldre män med för länge sedan utflugna barn. Samtidigt förväntas vi göra samma jobb!

Men det kanske låter högtravande att skriva en sådan bok. Vem fan vill läsa om sådant när man kan få spendera tiden framför TV en måndagskväll med Hollywoodfruar.... (Det är väl enda gången som jag velat backa från mitt beslut att lägga av.. Tänk om den enda sak jag har att göra då är att se på detta depraverande program...)

Men det finns så fantastiskt mycket kul inom politiken. Det skulle alla få chans att testa på. Med politiken har jag varit i Kina, Bosninen, Finland, Estland, Danmark, Spanien. Jag har träffat så många otroliga människor och jag har lärt mig så mycket! Det är jag oerhört tacksam för och tycker att fler borde få den möjligheten.

Hur skulle man då bygga upp en sådan bok? Jo jag tänkte mig följande:

Ny i politiken
Sätt krav
Ta det lugnt
Lyssna av vad de förväntar sig.

Tjej i politiken
jo... det finns väl en del att skriva om hur det är att vara utåtriktad, glad, ung tjej i politiken

Kille i politiken
Jag tror inte att man som kille i politiken får höra att man ska stå på tillväxt i XXX antal år innan man får framträdande uppdrag.. Men det finns nog andra utmaningar som kille 

Tidsbrist
Läs in ett område och strunta i resten av handlingarna

Lyssna av opinionsvindarna

Mingla
Det viktigaste området för att visa vem man är att mingla

Lobba
inför beslut förankras allt genom att lobba.

Vara sig själv
Ska man orka med det politiska arbetet måsta man vara sig själv.

Ha kul!
Det blir aldrig roligare än man själv gör det till. Slappna av och ha skoj tillsammans

 Mediabevakning
Jo, det finns en hel del att nämna om det! Hur blir man uppmärksammad i mediabruset?

 

På uppdrag av regeringen har utredaren Ulf Lundin lagt ett förslag på ny kollektivtrafiklag.Lundinutredningen innebär kortfattat att de privata aktörerna skall kunna trafikera de sträckor de finner lönsamma. Därefter får regioner och länstrafikbolag uppgiften att köra trafiken på de sträckor som de fria marknadskrafterna inte är intresserade av.

Idag betalar resenärerna inom Västtrafik lite mer än halva det ”verkliga” biljettpriset ur egen ficka. Resterande del subventioneras av skattekollektivet i Västra Götaland. Detta är möjligt genom att de högtrafikerade linjerna går med vinst, vilket gör att vi också har råd att köra bussar och tåg på sträckor som inte trafikeras lika flitigt. Skulle Lundinutredningen vinna gillande skulle Västtrafiks ekonomiska möjligheter att bedriva en kollektivtrafik över hela regionen att omintetgöras och i första hand drabba kvinnor och barn som de som använder kollektivtrafiken i hög grad, samt landsbygdens befolkning som redan idag kan ha ett tämligen glest utbud av kollektiva transporter.

Egentligen är det fascinerande att en utredning över huvud taget kan komma fram till de slutsatser den gör. Lundinutredningen hävdar att kollektivtrafiken med en avreglering skulle leda till både ökat utbud och mer attraktiva priser. Men erfarenheterna från England är de totalt motsatta. Biljettpriserna har stigit kraftigt, resandet har minskat och smidigheten i övergångar mellan olika kollektiva resor (byte från t ex tåg till buss) allvarligt försämrats när olika operatörer använder olika biljettsystem, inte samordnar sina tidtabeller och dessutom ogärna samverkar för resenärens bästa. I England väljer man den andra vägen och återtar kollektivtrafiken i offentlig ägo. Men i Sverige för den borgerliga regeringens utredare fram ett förslag som istället för resenären sätter marknadskrafternas intressen och den fria konkurrensen i första rum.

Förslaget är naturligtvis totalt uppåt väggarna och från socialdemokraterna i Uddevalla kommer vi att agera för ett totalt avvisande av utredningsförslaget när kommunstyrelsen svarar på utredningsremissen. Vi vet att många av den styrande alliansens partibröder delar vår uppfattning ute i landet. Men var står borgerligheten i Uddevalla?

 

Idag har jag pratat med Jan Eliasson och även lyssnat när han pratat om vår globala värld. Han är oerhört trevlig att lyssna till och han är så duktig på att komma med formuleringar som målar upp det han beskriver. Hans ord för vad vi behöver för att utvcklas var:
"Vi behöver både rötter och vingar. Utan rötter blir du lealös och utan vingar fantasilös"

Något som Jan Eliasson jobbat aktivt för var att lyfta in Sverige i världen men även att lyfta in Världen i Sverige. Om vi inte förstår vår omvärld är det svårt att förstå de föränringar som sker inom landet heller, menade Jan Eliasson idag när han pratade inför en fullsatt aula på Sinclair idag den 17 maj.

Jan Eliasson talade mycket om globaliseringens fördelar men även om de sämre delarna av en öppnare värld så som kriminalitet osv. Men om vi arbetar aktivt för att de bra sidorna utvecklas så får vi en bättre värld. Våra nya svenskar ger oss en enorm chans att bygga broar till andra kulturer och länder poängterade Jan Eliasson. När Jan Eliasson pratade började jag fundera över vilken dom Sverige kommer att få efter vår flyktingmottagning i början av 90-talet. Gav vi alla dessa människor som flydde från krigets fasor på Balkan ett värdigt mottagande? Gav vi dem en chans att läka sina sår? Jag bodde nära en flyktinganläggning 1992 och det såg inte värdigt ut.. det slår mig mer och mer.

Det var en oerhört trevlig eftermiddag och många nya funderingar startade. Jag har sökt en distanskurs till hösten om freds och konfliktlösning efter dagens möte hoppas jag verkligen att jag kommer in på den.

Jag och min dotter har precis kommit hem efter samtal med en dietist inom projektet "Viktiga barn".
Sedan min dotter föddes har jag gått på samtal för att hon spräcker sin viktkurva. Vid ett års ålder fick hon sluta med välling för som den dåvarande BVC-sköterskan sade: - att då kommer viktkurvan plana ut.! Vi slutade med välling men någon utplaning har ännu inte kommit. Vi har fått "goda" råd hela tiden om vad hon ska äta, vad hon inte ska äta, hur hon ska äta, hur mycket hon ska äta, hur hon ska röra sig, hur mycket hon ska röra sig....
Dagens råd har mer varit inne på vad hon ska dricka och vad hon inte ska dricka. 2 glas möjlk om dagen ska nu vara målet! och att hon inte får äta prickig korv på frukostmackan!

Jag känner mig varje gång helt idiotförklarad som förälder. Jag har två barn. En spinkig liten klätterapa och en rund pysselmaja. Klätterapan vill inte äta alls. Där duger varken kött, fisk, ris, potatis, grönsaker eller soppa... Där ska det vara 18 egentillverkade syltmackor på en bricka....
Pysselamajan äter när det står mat på bordet. Är hon hungrig emellan målen så får hon ta frukt.
En dag för henne kan se ut:
07.30 frukost ett glas mjölk och en smörgås.
09.30 Ett äpple
12.00 lunch (Hon får bara ta en portion - aldrig aldrig aldrig mer)
14.30 mellanmål en smörgås och ett/två glas mjölk
18.00 middag (en portion )

Vi har stort sett aldrig kakor, glass eller godis hemma pga risk för småätande.

Hon simmar två gånger i veckan, rider en gång i veckan, cyklar, går hundpromenader... Samt leker med kompisar i och efter skolan.

Men trots att jag försöker ha koll på hennes vikt, trots att vi begränsar portionernas storlek, cyklar med henne till aktiviter.. så ger det inte önskad effekt!! inte ens när hon var sjuk i våras och inte åt på tre veckor gick hon ner i vikt (eller planade ut sin viktökning)
Vi var hos en dietist för 1,5 år sedan. då fick vi ett samtal för att sedan skrivas ut igen. Det fanns inget vi kunde ändra på sade hon då. Vi hat gått på massor av läkarundersökningar för att kolla om det finns medicinska fel på henne. Men inte heller där hittar de något. Det är lite funderingar om det ena eller andra.. men sedan är allt tyst igen. och i stället får man brörja om på nytt med andra projekt. Jag har i perioder skrivit matdagbok med min dotter för att gå igenom vad vi kan förbättra. När vi åker till momor så ber jag henne att aldrig ställa fram fikabröd...

Idag blev jag nästan sugen på att lämna rummet då det ifrågasattes varför vi gav henne prickigkorv och inte skinka på frukostmackan. - Men nu får ni ge er, sa jag.
"Om hon under några dagar äter en prickigkorv i stället för en skinkskiva så kan väl inte det spela någon roll? "
- "Jo, men räknar man ihop det på ett år så gör det skillnad, svarade hon med allvarliga ögon.
- Men nästa gång som jag handlar så kanska köper jag pastrami i stället, sade jag.

Det blev prat om vilken mjölk vi dricker.
- Vi dricker grön mjölk, svarade min dotter, men när mamma är borta så kan pappa ställa fram röd mjölk!
- Ja, det var ju inte så bra, fick vi snabbt besked om.
- Nä, det vet vi, svarade jag, men eftersom min man inte kör bil så har det hänt att han fått gå till närmaste kiosken för att köpa mjölk. Där kan ibland alla annan mjölk vara slut.

Jag är helt slutkörd över mangligen idag. Det var en jätterar tjej som vi mötte. Men det är skitjobbigt att hela tiden bli ifrågasatt som förälder. Jag gör allt jag kan för att kunna möta upp från samhällets krav. Men för att verkligen duga och kunna springa på alla bollar så skulle jag inte kunna göra annat. Hjälp, Jag orkar snart inte mer!!!

 

Bakgrund

Sedan 1921 har kvinnor formellt haft lika rätt som män att delta i politiken. Trots det har den kvinnliga frånvaron i politiken varit påfallande. Fram till 1994 då Socialdemokraterna bestämde att det skulle vara varvade listor så har kvinnorepresentationen utgjort ungefär en tredjedel

I Riksdagen:

Först efter1957 översteg kvinnornas andel 10%

Först efter 1974 översteg kvinnornas andel 20%

Först efter 1985 översteg kvinnornas andel 30%

 

Inom Labour såg medlemsstatistiken ut på liknande sätt. Drygt en 30% av medlemskåren var kvinnor 1985 mot endast 25% 1950.

Men det var även tydligt att kvinnorepresentationen inom partiledningen länge endast var symbolisk. Först 1975 blev en kvinna ordinarie i partiets verkställande utskott. På 80-talet utgjorde kvinnorepresentationen inom partistyrelsen endast 25%.

 

Men en anmärkning som man bör reflektera över är att samtidigt som kvinnorepresentationen ökar inom Labour så minskar antalet kvinnor inom kvinnoförbundet. Har vi nått jämställdhet och inte längre behöver ett kvinnoförbund? Eller är det tvärt om: Ses det som ett hot att vara kvinnoklubbist? Det är lättare att ta en kvinna som inte ägnar sig åt jämställdhet?

 

Kvinnors frånvaro i politiken har inte förklarats med brister i demokratin utan som brister hos kvinnan. Det är först på senare år som forskning lyft fram kvinnors frånvaro som brist i demokratin. Problemet har sagts vara kvinnorna som avvikit från normen om den politiska människan.

 

Varför ett kvinnoförbund?

Kvinnorna kände ett behov att komma samman och diskutera frågor av särskilt intresse för arbetarklassens kvinnor. I tidiga stadgar (1920-1952) stod det att kvinnoförbundet skulle samla, skola, organisera och upplysa kvinnorna. Samt att bevaka kvinnornas, mödrarnas, barnens och hemmens intresse,

1                                        Politisk utbildning för att komma ikapp männens politiska försprång.

2                                        Det är lättare för kvinnor att få kontakt med andra kvinnor.

 

Frågor som s-kvinnor drivit.

• Ta bort nattarbetsförbudet för kvinnorna inom industrin.
• All särbehandling av kvinnor i yrkeslivet, tex konduktör. Att inte en gift kvinna skulle stå tillbaka för en arbetslös man.
• Rösta för spritförbud 1922
• Stämplat svikande fäder som ”Strejkbrytare”
• Förbättra för de svagaste i samhället. Utsatta och fattiga, de sjuka och gamla och för kvinnorna. I första hand för de ensamma mödrarna, änkorna, de frånskilda som alla blev ”svaga” i ett samhälle som länge bevarade hemmafruideologin och familjeförsörjarlön.
• Inneha kvinnokunskap i byggandet av Folkhemmet. Partiet uppmuntrade kvinnoförbundets uppgift som pådrivare och påtryckningsgrupp inom partiet. Kvinnoförbundets pådrivaruppgift gagnade både förbundet och partiet när det gällde att intressera kvinnorna, skapa opinion, profilera partiet gentemot de borgerliga partierna och genomföra sociala reformer.
• Kvinnoförbundet drev frågan om Nej till kärnvapen under efterkrigstiden var det inte lika positivt… (förbundet har brutit sig ur det trånga ”Kvinnofrågebåset”)
• 6 timmars arbetsdag
• En stor fråga för kvinnoförbundet har varit jämställdhet
• Delad arbetsfördelning i hemmen
• Förändrad skilsmässolagstiftning
• Kvinnans position i arbetslivet
• Preventivmedel
• Fri abort
• Ökad kvinnorepresentation inom samhällets beslutsposter
• Förändra synen på kvinnomisshandel
• Förändra synen på bostäder.
• Utbyggd barnomsorg

 

 

Historiska årtal

1910-talet

1911 kom lagen som förbjöd upplysning om preventivmedel.

1915 får kvinnor rätt att ta ut skilsmässa

1918 kvinnor får rätt att rektor vid allmänna läroverk

 

1920-talet

1921 kvinnor får rätt att rösta

 

1930-talet

1933 bildar Elise Ottesen-Jensen den första RFSU-kliniken

1935 kvinnor får lika stor folkpension som män

1936 får statligt anställda kvinnor rätt till barnledighet.

1937 betraktas inte längre offret för incest som medbrottsling.

1937 RFSU startar sin första butik

1938 avskaffas lagen mot preventivmedelsupplysning

1939 trolovning, giftermål, graviditet eller giftermål kan inte längre användas som skäl för uppsägning vid statliga anställningar.

 

1940-talet

1942 införs sexualundervisning i folkskolan (på frivillig basis)

1944 avkriminaliseras homosexualitet

1946 blir apoteken skyldiga att tillhandahålla preventivmedel

1946 får kvinnor rätt att inneha alla statliga tjänster utom präst och militäryrken

1947 barnbidraget börjar betalas ut.

1947 Principbeslut i riksdagen att det ska vara lika lön för män och kvinnor i samma tjänst

1948 får kvinnor gratis prova ut pessar vid mödravårdcentralen

1949 blir modern också barnets förmyndare

 

1950-talet

1950 båda föräldrarna blir förmyndare till barnet

1952 får frisörer och butiker med tillstånd sälja kondomer

1955 blir sexualkunskap obligatoriskt i skolan

1959 får man rätt att sälja kondomer i automater

 

1960-talet

1964 tillåts p-piller som preventivmedel

1965 blir våldtäkt inom äktenskapet straffbart

1966 tillåts spiralen

 

1970-talet

1970 öppnas den första ungdomsmottagningen. Samma år får preventivmedel säljas utan polistillstånd.

1972 får barnmorskor ge preventivmedelsrådgivning

1972 kvinnoförbundet kräver för första gången 6 timmars arbetsdag

1973 förbud mot könsdiskriminering vid statlig anställning

1974 införs föräldraförsäkringen på sex månader

1975 klubbas beslutet om om fri abort i 12:e veckan

1978 öppnas första kvinnojouren

1979 anses homosexualitet inte längre som en sjukdom.

1979 ny lag om tronföljd

1979 skolan ska verka för jämställdhet

 

1980-talet

1980 införs lagen om jämställdhet för män och kvinnor i arbetslivet

1982 faller kvinnomisshandel under allmänt åtal

1983 militära tjänster öppnas för kvinnor

1984 jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn

1985 jämställdhetsavtal för de statliga bolagen

1986 öppnas första mansjouren

1988 en man som misshandlat en kvinna kan dömas till besöksförbud

 

1990-talet

1991 startar RFSU rådgivningsmottagning för unga män.

1992 ny jämställdhetslag. Alla företag med fler än 10 anställda ska upprätta jämställdhetsplaner

1993 socialdemokraternas partikongress beslutar om principen om varannan damernas.

1995 pappamånaden i föräldraförsäkringen införs

1998 satsar regeringen 41 miljoner kronor på olika åtgärder för att minska våld mot kvinnor. (Kvinnofrid)

1999 blir det förbjudet att köpa sexuella tjänster och att inneha barnpornografi

 

2000-talet

2002 röstar riksdagen ja för homosexuellas rätt att prövas sin adoptivföräldrar

2003 inkluderas hets mot sexuell läggning i lagen om hets mot folkgrupp.