louisepersson

Bakgrund

Sedan 1921 har kvinnor formellt haft lika rätt som män att delta i politiken. Trots det har den kvinnliga frånvaron i politiken varit påfallande. Fram till 1994 då Socialdemokraterna bestämde att det skulle vara varvade listor så har kvinnorepresentationen utgjort ungefär en tredjedel

I Riksdagen:

Först efter1957 översteg kvinnornas andel 10%

Först efter 1974 översteg kvinnornas andel 20%

Först efter 1985 översteg kvinnornas andel 30%

Inom Labour såg medlemsstatistiken ut på liknande sätt. Drygt en 30% av medlemskåren var kvinnor 1985 mot endast 25% 1950.

Men det var även tydligt att kvinnorepresentationen inom partiledningen länge endast var symbolisk. Först 1975 blev en kvinna ordinarie i partiets verkställande utskott. På 80-talet utgjorde kvinnorepresentationen inom partistyrelsen endast 25%.

Men en anmärkning som man bör reflektera över är att samtidigt som kvinnorepresentationen ökar inom Labour så minskar antalet kvinnor inom kvinnoförbundet. Har vi nått jämställdhet och inte längre behöver ett kvinnoförbund? Eller är det tvärt om: Ses det som ett hot att vara kvinnoklubbist? Det är lättare att ta en kvinna som inte ägnar sig åt jämställdhet?

Kvinnors frånvaro i politiken har inte förklarats med brister i demokratin utan som brister hos kvinnan. Det är först på senare år som forskning lyft fram kvinnors frånvaro som brist i demokratin. Problemet har sagts vara kvinnorna som avvikit från normen om den politiska människan.

Varför ett kvinnoförbund?

Kvinnorna kände ett behov att komma samman och diskutera frågor av särskilt intresse för arbetarklassens kvinnor. I tidiga stadgar (1920-1952) stod det att kvinnoförbundet skulle samla, skola, organisera och upplysa kvinnorna. Samt att bevaka kvinnornas, mödrarnas, barnens och hemmens intresse,

1                                        Politisk utbildning för att komma ikapp männens politiska försprång.

2                                        Det är lättare för kvinnor att få kontakt med andra kvinnor.

Frågor som s-kvinnor drivit.

• Ta bort nattarbetsförbudet för kvinnorna inom industrin.
• All särbehandling av kvinnor i yrkeslivet, tex konduktör. Att inte en gift kvinna skulle stå tillbaka för en arbetslös man.
• Rösta för spritförbud 1922
• Stämplat svikande fäder som ”Strejkbrytare”
• Förbättra för de svagaste i samhället. Utsatta och fattiga, de sjuka och gamla och för kvinnorna. I första hand för de ensamma mödrarna, änkorna, de frånskilda som alla blev ”svaga” i ett samhälle som länge bevarade hemmafruideologin och familjeförsörjarlön.
• Inneha kvinnokunskap i byggandet av Folkhemmet. Partiet uppmuntrade kvinnoförbundets uppgift som pådrivare och påtryckningsgrupp inom partiet. Kvinnoförbundets pådrivaruppgift gagnade både förbundet och partiet när det gällde att intressera kvinnorna, skapa opinion, profilera partiet gentemot de borgerliga partierna och genomföra sociala reformer.
• Kvinnoförbundet drev frågan om Nej till kärnvapen under efterkrigstiden var det inte lika positivt… (förbundet har brutit sig ur det trånga ”Kvinnofrågebåset”)
• 6 timmars arbetsdag
• En stor fråga för kvinnoförbundet har varit jämställdhet
• Delad arbetsfördelning i hemmen
• Förändrad skilsmässolagstiftning
• Kvinnans position i arbetslivet
• Preventivmedel
• Fri abort
• Ökad kvinnorepresentation inom samhällets beslutsposter
• Förändra synen på kvinnomisshandel
• Förändra synen på bostäder.
• Utbyggd barnomsorg

Historiska årtal

1910-talet

1911 kom lagen som förbjöd upplysning om preventivmedel.

1915 får kvinnor rätt att ta ut skilsmässa

1918 kvinnor får rätt att rektor vid allmänna läroverk

1920-talet

1921 kvinnor får rätt att rösta

1930-talet

1933 bildar Elise Ottesen-Jensen den första RFSU-kliniken

1935 kvinnor får lika stor folkpension som män

1936 får statligt anställda kvinnor rätt till barnledighet.

1937 betraktas inte längre offret för incest som medbrottsling.

1937 RFSU startar sin första butik

1938 avskaffas lagen mot preventivmedelsupplysning

1939 trolovning, giftermål, graviditet eller giftermål kan inte längre användas som skäl för uppsägning vid statliga anställningar.

1940-talet

1942 införs sexualundervisning i folkskolan (på frivillig basis)

1944 avkriminaliseras homosexualitet

1946 blir apoteken skyldiga att tillhandahålla preventivmedel

1946 får kvinnor rätt att inneha alla statliga tjänster utom präst och militäryrken

1947 barnbidraget börjar betalas ut.

1947 Principbeslut i riksdagen att det ska vara lika lön för män och kvinnor i samma tjänst

1948 får kvinnor gratis prova ut pessar vid mödravårdcentralen

1949 blir modern också barnets förmyndare

1950-talet

1950 båda föräldrarna blir förmyndare till barnet

1952 får frisörer och butiker med tillstånd sälja kondomer

1955 blir sexualkunskap obligatoriskt i skolan

1959 får man rätt att sälja kondomer i automater

1960-talet

1964 tillåts p-piller som preventivmedel

1965 blir våldtäkt inom äktenskapet straffbart

1966 tillåts spiralen

1970-talet

1970 öppnas den första ungdomsmottagningen. Samma år får preventivmedel säljas utan polistillstånd.

1972 får barnmorskor ge preventivmedelsrådgivning

1972 kvinnoförbundet kräver för första gången 6 timmars arbetsdag

1973 förbud mot könsdiskriminering vid statlig anställning

1974 införs föräldraförsäkringen på sex månader

1975 klubbas beslutet om om fri abort i 12:e veckan

1978 öppnas första kvinnojouren

1979 anses homosexualitet inte längre som en sjukdom.

1979 ny lag om tronföljd

1979 skolan ska verka för jämställdhet

1980-talet

1980 införs lagen om jämställdhet för män och kvinnor i arbetslivet

1982 faller kvinnomisshandel under allmänt åtal

1983 militära tjänster öppnas för kvinnor

1984 jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn

1985 jämställdhetsavtal för de statliga bolagen

1986 öppnas första mansjouren

1988 en man som misshandlat en kvinna kan dömas till besöksförbud

1990-talet

1991 startar RFSU rådgivningsmottagning för unga män.

1992 ny jämställdhetslag. Alla företag med fler än 10 anställda ska upprätta jämställdhetsplaner

1993 socialdemokraternas partikongress beslutar om principen om varannan damernas.

1995 pappamånaden i föräldraförsäkringen införs

1998 satsar regeringen 41 miljoner kronor på olika åtgärder för att minska våld mot kvinnor. (Kvinnofrid)

1999 blir det förbjudet att köpa sexuella tjänster och att inneha barnpornografi

2000-talet

2002 röstar riksdagen ja för homosexuellas rätt att prövas sin adoptivföräldrar

2003 inkluderas hets mot sexuell läggning i lagen om hets mot folkgrupp.

.. har jag packat, städat, rensat, vattnat blommorna, varit och justerat protokoll. Nu är jag klar och redo för en vecka vid Adriatiska havet. Om en timma sitter jag i bussen som för oss söderut och jag behöver inte göra något, prestera något på jättelänge. Det var länge sedan jag kände ett så stort behov av att göra just ingenting.

Det kanske är bra att komma iväg ett tag för att fundera fritt om vad man vill göra med resten av livet. Jag har gjort så mycket, fått vara med om så många saker att jag undrar ifall det kanske nu är tid att inte göra något alls. Kanske bara flyta med?

Hur som helst. 23 grader är det där nere i Lignano. Det är kilometervis med sandstrand och tre goda böcker har jag med. Oavsett om jag kommer hem med nya svar på alla funderingar eller inte så kommer jag nog hem med lite nya söta fräknar på näsan i alla fall!

Jag läser i gårdagens Gp och ser hur man blint hyllar Jan Björklunds politik. Det finns inget som får mig att sucka så djupt som när media inte orkar granska fakta bakom orden. Man får väl säga att han lyckats sälja in en bild av det svenska skolväsendet i media som står för kaos och kunskapsebb.

Men ser jag till min kommun Uddevalla som exempel, istället för att bara generalisera via nationell statistik. Vi har under tid varit dåliga på att satsa resurser till skolan men trots det har vi inte närmelsevis dessa dåliga resultat som GPs uppgiftslämnar. Det står att 2009 lämnade 23 procent grundskolan med inte godkända betyg. Det är inget tal som jag känner igen vi får de allra flesta till gymnasiet. Sedan har vi många nyanlända som inte klarar av studietakten i svensk skola utan får gå på IV-programmet. Men även bland dessa ungdomar har antalet som fått godkänt ökat genom skolans fantastiska arbete.

När det gäller IV-programmet har Björklunds Gymnasiereform 2011 tänkt dela upp IV-programmet i fyra delar. Det är väl klokt…..men sanningen är att vi redan idag arbetar i en sådan uppdelning. Det är fyra spår på IV-programmet. Ett spår för de som saknar godkänt i ett ämne, ett spår för de som är helt nyanlända osv..  Det är inget nytt! Hur fort IV-eleverna klarar målen beror på vilket spår de går. Men att först måla upp en bild av hur skolan ser ut och sedan låtsas komma på en lösning (fast den redan finns) är Alliansens modell. Men Björklund vill dela upp IV i fyra delar för att kunna säga: -Titta, tre delar inom IV når nu målet inom 5 år, det lyckades inte S-regeringen med….

Sedan är det även den fantastiska lösningen med lärling. I förra veckan var Jan Björklund i Uddevalla för att se på vår lärlingsutbildning på Uddevalla gymnasieskola (tänk.. en kommunal verksamhet som man inte ännu sålt ut..) Där står ju vårt lärlingsprogram som ett mycket bra exempel på hur man möter upp ungdomars behov och önskningar på gymnasieutbildning. Till exempel har vi en murarelev som går lärlingsutbildning i den yrkesinriktningen. En bra lösning då det inte längre finns underlag för att hålla ett helt program. Men Uddevalla gymnasieskolas lärlingsutbildning firar 5 år!!! Det innebär att den startades under en socialdemokratisk majoritet. Men det vill man inte låtsas om ifall man sitter i alliansregeringen. Nej, eftersom man själv inte kommer på något så måste man ju ta redan pågående verksamheter och säga: - titta vad jag gjort!!!

Men det som är sanning är att under de senaste åren har Uddevalla i lärarförbundets rankningar tappat ställning. Vi ligger i det absolut lägsta bottenskiktet nu. Vi har sämre lärartäthet, lägre meritvärde, satsning på skolan osv.. Hur kan det vara så i alliansens Sverige?