avtackande
Idag har jag fått en bukett blommor och ett presentkort som avtack efter 11 år i Bohusläns partidistriktsstyrelse. Varje valår har vi tvådagars kongress (annars är det en dags kongress) där sossar från hela Bohuslän samlas och sätter listor för kommande val, behandlar motioner, och laddar argumenten. I år var det dags för mig att sluta.
Det har varit en tuff resa hit till beslutet. Någon sade att det är det samma som att genomgå en skiljsmässa, detta att komma till ett slut på ett stort engagemang. Ibland har det känts som om jag slitit ut själen ur min kropp. Men andra dagar har det varit lugnare. Tack och lov att min familj stöttat upp under tiden.
Någon undrar vad jag ska göra nu? Jag vet inte! Jag har ju funderat på att ta ett brejk i några år nu. Jag har velat göra andra saker. Men nu när jag har chansen att göra det jag längtat efter då kommer jag inte ihåg vad det var! Vad fan var viktigare än att försöka påverka samhället?
Men nu står mina blommor i en vas och presentkortet kan jag ju köpa ett par vackra skor för (det är alltid brist på skor.. ;-) Nu skiner solen och barnen är glada för att jag är hemma innan den gått ner. En kopp kaffe och en god bok är kanske det som jag ta mig an som första delprojekt!
Det har varit en tuff resa hit till beslutet. Någon sade att det är det samma som att genomgå en skiljsmässa, detta att komma till ett slut på ett stort engagemang. Ibland har det känts som om jag slitit ut själen ur min kropp. Men andra dagar har det varit lugnare. Tack och lov att min familj stöttat upp under tiden.
Någon undrar vad jag ska göra nu? Jag vet inte! Jag har ju funderat på att ta ett brejk i några år nu. Jag har velat göra andra saker. Men nu när jag har chansen att göra det jag längtat efter då kommer jag inte ihåg vad det var! Vad fan var viktigare än att försöka påverka samhället?
Men nu står mina blommor i en vas och presentkortet kan jag ju köpa ett par vackra skor för (det är alltid brist på skor.. ;-) Nu skiner solen och barnen är glada för att jag är hemma innan den gått ner. En kopp kaffe och en god bok är kanske det som jag ta mig an som första delprojekt!
Ett avslut
Igår blev jag intervjuad av vår lokaltidning om mina planer inför framtiden. Vete fan egentligen! Men det kan man ju inte säga. Jag fick utttrycka mig på ett sätt som om jag hade koll på allt.
- Hej, nej jag kandiderar inte till några uppdrag i nästa mandatperiod...
- Vad ska du gör i stället?
- Som det ser ut idag kommer jag gå tillbkaa till mitt vanliga jobb. Men jag är ju sugen på att läsa lite....
Det går inte en dag utan att jag funderar på om jag egentligen gjort rätt. Tänk om detta beslut att hoppa av politiken är det sämsta beslut som jag gjort i hela mitt liv? Tro mig, jag har gjort många dåliga beslut.
Nåväl... det får vi väl reda på!
Sjuk...
Jag är hemma idag. Sjuk... Suck!
Men jag har drabbats av något märkligt. Jag är inte snuvig, har ingen feber eller så... Jag är bara så orkeslös att jag bara vill gråta. Jag ser på allt som ska göras, jag har så mycket planer, men inget orkar jag ta mig för. Jag kan stå i ett rum och tänka att jag ska gå till nästa rum för att hämta en sak. När jag väl kommer in i det andra rummet så har jag glömt att jag var på väg efter något. Så då börjar jag på något nytt. När jag sedan kommer tillbaka till det första rummet så orkar jag inte fortsätta där jag var.
Så min sjukdoms symptom är. glömska, apati, gråt, ont i axlar och rygg...
Undrar vad jag är på väg mot?
Men jag har drabbats av något märkligt. Jag är inte snuvig, har ingen feber eller så... Jag är bara så orkeslös att jag bara vill gråta. Jag ser på allt som ska göras, jag har så mycket planer, men inget orkar jag ta mig för. Jag kan stå i ett rum och tänka att jag ska gå till nästa rum för att hämta en sak. När jag väl kommer in i det andra rummet så har jag glömt att jag var på väg efter något. Så då börjar jag på något nytt. När jag sedan kommer tillbaka till det första rummet så orkar jag inte fortsätta där jag var.
Så min sjukdoms symptom är. glömska, apati, gråt, ont i axlar och rygg...
Undrar vad jag är på väg mot?
Hej igen!
Hej igen!
Det var nu länge sedan jag skrev här. Har slutat med min hemsida då den blev trakaserad. Det kändes inte riktigt kul längre. Samtidigt finns alltid funderingar som man vill få ner på pränt. Därför loggade jag in här igen. Jag trodde kanske att den var bortplockad, men den fanns troget här och väntade på mig.
Så nu ska jag börja skriva igen!
Vi ses!
Det var nu länge sedan jag skrev här. Har slutat med min hemsida då den blev trakaserad. Det kändes inte riktigt kul längre. Samtidigt finns alltid funderingar som man vill få ner på pränt. Därför loggade jag in här igen. Jag trodde kanske att den var bortplockad, men den fanns troget här och väntade på mig.
Så nu ska jag börja skriva igen!
Vi ses!
Jan Andersson
Igår följde jag Jag Andersson runt på Östrabo 2. Han besökte två klasser och pratade EU-politik med dem. Jag som själv är en EU-anhängare tyckte att han gjorde en mycket professionell framställning av europapolitiken och en väl underbyggd argumentation om varför det är viktigt med den europeiska unionen. Sedan fanns det naturligtvis ställen där han öppnade upp för kritiska frågor, tyvärr nappade inte ungdomarna på betet alla gånger. Att det inte bara finns fördelar med öppna gränser det vet och förstår vi alla. Men en aktiv lyssnare kanske hade ställt frågan: Vad är fördelarna?
Däremot fick Jan Andersson svara på tuffa frågor från eleverna ur transportprogrammet åk3. En elev räckte upp handen och frågade Jan andersson: Kan du definiera terrorism? "Terrorism, då menar jag bombarna i Barcelona, eller i Londons tunnelbana.. Som dödar oskyldiga civila" Men eleven framhärdade: Är Bush en terrorist? Det svarade Andersson att han inte tyckte.
Det är alltid spännande att få följa med en sådan här högt uppsatt politiker. Jag fascineras alltid över hur lugna och avspända de är i det enskilda samtalet innan. För att sedan kunna gå in och kunna hålla en väl strukturerad och fokuserad föredragning. Efteråt är de lika lugna och avspända igen. Jag vet ju hur spänd jag är inför varje presentation! Jan Andersson var en kul kille som hade många anekdoter och berättelser på lager.
Däremot fick Jan Andersson svara på tuffa frågor från eleverna ur transportprogrammet åk3. En elev räckte upp handen och frågade Jan andersson: Kan du definiera terrorism? "Terrorism, då menar jag bombarna i Barcelona, eller i Londons tunnelbana.. Som dödar oskyldiga civila" Men eleven framhärdade: Är Bush en terrorist? Det svarade Andersson att han inte tyckte.
Det är alltid spännande att få följa med en sådan här högt uppsatt politiker. Jag fascineras alltid över hur lugna och avspända de är i det enskilda samtalet innan. För att sedan kunna gå in och kunna hålla en väl strukturerad och fokuserad föredragning. Efteråt är de lika lugna och avspända igen. Jag vet ju hur spänd jag är inför varje presentation! Jan Andersson var en kul kille som hade många anekdoter och berättelser på lager.
Ohälsan i Sverige
Problemet med ohälsa i Sverige är stort! Allt fler människor får utmattningssyndrom och blir borta från yrkesliv långa perioder. Vi kan bara gissa hur detta påverkar familjerna som drabbas av det!
Vad den ökade ohälsan beror på spekuleras det mycket kring, både bland dem som tror på sjukdomstillståndet och bland dem som menar att det bara är påhitt! Men jag tror på det! Jag är övertygad om att vi idag utsätts för alltför mycket stress som påverkar oss negativt. Jag kände av det själv senast i våras, när hela mitt jag fylldes av svarta, negaitiva tankar. Men jag backade i tid!
I Sverige i dag har vi valfrihet och vi skall vara flexibla. Och det kanske är bra? Men är det inte lätt att vi förlorar något på kuppen? I valfrihetens tid - kan vi kanske missa enkelheten. I flexibilitetens tidevarv - kanske vi missar långsiktighet och trygghet. För visst kostar det på att alltid stå i startblocken för att testa något nytt. Yrkeslivet borde väl vara som ett träningspass. Först värmer vi upp, sedan kör grundfys i kvantitetsträning, sist lägger vi kvalitetsträningen med spikskorna på!
Vi vet inte vad som påverkar ohälsan mest, men sannorligt handlar det nog om många faktorer. Men en stor faktor är naturligtvis trygghet. Tryggheten i att veta om man kan försörja sig och sin familj i morgon. Därför har man i Sverige talat om att kunna ha arbetstidsförkortning för att kunna minska ohälsan och långa sjukskrivningar. Inom vissa områden har detta kunnat lösas. Till exempel genom 3:3 systemet! Därför rimmar det illa att man nu på olika håll försöker få upp årsarbetstiden för vissa lärargrupper. Om man på vissa håll försöker få ner arbetstiden, kan man väl inte inom samma kommun försöka få upp den på andra håll? Varför skall dessa gå upp i arbetstid? - jo, för att öka valfrihet och flexibiliteten!
Jag är skeptisk!
Vad den ökade ohälsan beror på spekuleras det mycket kring, både bland dem som tror på sjukdomstillståndet och bland dem som menar att det bara är påhitt! Men jag tror på det! Jag är övertygad om att vi idag utsätts för alltför mycket stress som påverkar oss negativt. Jag kände av det själv senast i våras, när hela mitt jag fylldes av svarta, negaitiva tankar. Men jag backade i tid!
I Sverige i dag har vi valfrihet och vi skall vara flexibla. Och det kanske är bra? Men är det inte lätt att vi förlorar något på kuppen? I valfrihetens tid - kan vi kanske missa enkelheten. I flexibilitetens tidevarv - kanske vi missar långsiktighet och trygghet. För visst kostar det på att alltid stå i startblocken för att testa något nytt. Yrkeslivet borde väl vara som ett träningspass. Först värmer vi upp, sedan kör grundfys i kvantitetsträning, sist lägger vi kvalitetsträningen med spikskorna på!
Vi vet inte vad som påverkar ohälsan mest, men sannorligt handlar det nog om många faktorer. Men en stor faktor är naturligtvis trygghet. Tryggheten i att veta om man kan försörja sig och sin familj i morgon. Därför har man i Sverige talat om att kunna ha arbetstidsförkortning för att kunna minska ohälsan och långa sjukskrivningar. Inom vissa områden har detta kunnat lösas. Till exempel genom 3:3 systemet! Därför rimmar det illa att man nu på olika håll försöker få upp årsarbetstiden för vissa lärargrupper. Om man på vissa håll försöker få ner arbetstiden, kan man väl inte inom samma kommun försöka få upp den på andra håll? Varför skall dessa gå upp i arbetstid? - jo, för att öka valfrihet och flexibiliteten!
Jag är skeptisk!